tycktillbarra

Urdraget handlar om Johan, han är ca i 7 års åldern.
Han går i skolan och bor tillsammans med sin mamma, pappa och sina bröder.
När han går hem efter skolan hittar han järnskrot och han börjar då leta efter mer vaje gång han går hem efter skolan, han gillar mest muttrar.
En dag kommer Johans pappa in i hans rum när han sitter och leker med muttrarna, och pappan frågar vart han har fått dom ifrån.
Även om Johan säger sanningen ger pappan han stryk och Johan kände sig då tvungen att ljuga och säga att han har stulit dom.

Texten var ganska lätt att förstå, de fanns några gammal ord som t.e.x Kappe, byggeraget, inadvertens, herbarium.

Jag tycker texten var bra, men också helt sjukt att Johans pappa inte trodde på honom.

Av Sara Oscarsson

Texten handlar om en man som heter Harry, och hur förälskad han blir i Monika.
Harry bjuder ut Monika på ett biobesök, och efter det stannar dom vid en parkbänk och sitter och små pratar lite.
Och man märkte då att Monika också var förälskad i Harry, och sen kom första kyssen.
Harry och Monika ville inte gå för fort fram, dom ville ha ett seriöst och fint förhålland.

Texten var lättläst, det var lätt att komma in i texten också.
Jag tycker texten var bra, man ser hur fort man kan bli förälskad igentligen.

Av Sara Oscarsson

Texten handlar om en flicka och hennes mamma.
När mamman var och jobbade fick flickan vara hon grannfrun och hjälpa henne att hänga tvätt torka disk osv.
Flickans styvfar var luffare och alltså var han nästan aldrig hemma.
En dag kommer en tant med ett brev och menade på att de var pengar från styvpappan och att dom skulle betala tillbaka skulden på mjölken.
Flickan skickades in till stan för att hämta ut de som fanns i brevet.
Men de var inga pengar i brevet, men på efter hand fick flickan och mamman veta att pojken som skulle posta brevet åt styvpappan hade tagit pengarna.

Tycker texten var bra för man får veta hur mycket barnen fick hjälpa till i hemmet osv.

Av Sara Oscarsson

Det handlar om två pojkar som är ute och leker, sen ramlar båda i isen och typ dör.
Mamman dricker och försöker dölja sin sorg.
Men senare fattar hon att hon ska sluta dricka och ta han om sina andra barn.

Texten var lätt att förstå, dock nåra gammla ord.

Jag tycker texten var rätt okej, men inte dirket min genger stil.

Sara Oscarsson

Denna text är ett urdrag ur en av Strindbergs självbiografier , Tjänstekvinnans son.
Urdraget handlar om Johan (August),som verkar vara i 6 års åldern. Han går i skolan,och bor med sin mamma,pappa & sina bröder.
Johan har upptäckt att det finns mycket järnskrot på vägen till skolan och börjar efter en tid plocka upp och spara den, mest förtjust är han i muttrar. En dag när Johan sitter och leker med muttrarna på sitt rum kommer hans pappa in och undrar vart han fått muttrarna ifrån, trots att Johan säger sanningen får han stryk och det slutar med att han säger att han stulit dem. Detta ger Johan ett mycket tvivelaktigtrykte.
I texten berättar även August om sådant han sagt i sin barndom som också ansetts vara lögner.

Språket -
Denna text var betydligt mer lättläst än "Med stövlarna i brudsängen" och den bjödinte på lika mycket gamla svårförstådda ord. Trots detta märks det att det är äldre litteratur än vad vi tidigare läst.
Denna text var också hyfsat lätt att få ett grepp om,även om det var vissa sammanhang och meningar som jag inte förstod när jag läste texten första gången.

Budskap -
Då det är en självbiografi förmedlas huvudsakligen ett personligt budskap,men även budskap man själv kan känna igen sig.
Ett allmänt budskap i denna text skulle kunna vara att barn väldigt sällan blir tillräckligt betrodda av vuxna för att vilja tala sanning.

Handlingen -
Jag tycker att texten var ganska fattig handlingsmässigt,men hade ändå ett budskap som lyste igenom så pass att den ändå blev intressant. Om man jämför denna text med "Med stövlarna på brudsängen", hade denna mindre handling men var också natagligen därför mer lättförstådd.

Mina tankar -
Denna text var helt okej,men när jag läser den blir jag ganska frustrerad när jag läser om Johans pappas beteende.
Han tror mycket sällan på vad Johan berättar även om han talar sanning. Jag anser att även om ett barn bara är ett barn är dom ofta precis lika ärliga som vuxna och att man kan lita på dom precis lika mycket som på någon annan.
Jag känner faktiskt igen mig i den här texten, i alla gånger man inte blivit betrodd för vad man sett eller hört för att man är yngre.

Texten handlar om 2 söner som var ute och gick. De föll genom isen och dog. I texten står det bara att mamman super för att försöka glömma sorgen. Hon kände att hon var tvungen att sluta supa för att ta hand om sina andra barn.


Språket var lättläst och hade inga större skillnader från dagens språk.

Texten var för enformig för att läsa, om man inte vill veta vad mamman drack för så var den ganska tråkig.

Denna text handlar om en bonde och hans fru, som en dag tappade sitt barn i skogen.
När upptäckte det och red för att hämta honom, kom de åter till platsen för att upptäcka att deras barn hade blivit utbytt,mot en trollunge.
Då modern inte skulle kunna göra en fluga förnär,har hon väldigt svårt att göra sig av med barnet.
Mannen däremot,har inget över för trollungen,och försöker gång på gång göra sig av med honom,han förstår sig inte heller på sin fru & hennes sätt att betrakta och ta hand om barnet.
Det går några år,och mannen blir bara mer och mer upprörd över sin frus beteende. Tillslut står han inte ut längre,utan bestämmer sig för att lämna henne och trollet.
På väg från huset,möer han en söt liten gosse,som säger sig vara hans son. Mannen blir utom sig av lycka och återvänder genast med barnet i sin famn till sin fru,för att tacka henne för deras sons liv.

Språket
Texten var faktiskt väldigt lättförstådd,trots att den är mycket gammal. Inga konstiga ord,eller gammaldags talspråk,skön omväxling!

Budskap
Jag kan tänka mig att föräldrar förr i tiden använde denna saga för att skrämma sina barn.
De berättade säkert då om trollen i skogen,och att om man inte passade sig kunde man tillfångatagen och bortbyting, allt för att få barnen att hålla sig borta från skogen och dess riktiga faror,som barnen antagligen ännu var för unga för att veta om och förstå.

Huvudpersonernas agerande -
Texten handlar också till ganska stor del om hur mamman behandlar bortbytingen.
I slutet framgår det att bondens son blir behandlad av trollmor som bortbytingen blir av bondens fru. Alla gånger hon offrat sig för bortbytingens skull,har trollmodern gjort detsamma.
Det slutar med att bondens fru offrar sitt liv,för att springa in i en brand och rädda bortbytingen.
När hon gjort detta släpper trollmodern barnet,så han kan återvända till sin biologiska människofamilj.


Jag tyckte detta var en bra och spännande text. Skönt med modernt språk,även om det är kul att lära sig nya ord.


Jag kände inte igen mig i någon situation,men jag förstår däremot både bonden och hans fru.
Bonden orkade inter leva med ett barn som inte var hans,utan so bara eldade på hans lägtan till sin riktige son.
Hans fru däremo,kände kanske inte någon samhörighet med bortbytingen,utan höll honom vid liv endast på grund av sina moderskänslor och sin instinkt.

Kattrinna och Jan är ett fattigt torpar-par,som en dag får en dotter.
Då det är deras första och enda barn blir de väldigt fästa vid dottern,särskilt Jan som blir snudd på besatt och skapar en mycket djup ealtion med dottern,som de givit namnet Klara Gulla.
När Klara Gulla vuxit upp lämnar hon föräldrahemmet och fattigdomen bakom sig och flyttar till en Malmö.
När Klara Gulla inte kommer hem,blir Jan sjuk av längtan,och fantiserar ihop att han är en kejsare,som bara väntar på att kejsarinnan (Klara Gulla) ska komma hem.
Efter femton år kommer dottern hem,men då hon ser hur pappans "längtan" utvecklats,och att han bär kejsarkläder och spiror så står hn inte ut med honom,och bestämmer sig för att ta med modern till staden.

Språket -
I denna text används mycket Äldre ord,som idag inte används särskilt flitigt (om de ens används).
Men i boken finns en ordlista på varje sida,vilket gör att man ändå förstår boken utan svårigheter.
De ord meningen är byggd på är dock aldrig svårförstådda,vilket gör texten till relativt lätt läsning.

Huvudpersonernas agerande -
Jan agerande är det jag reagerar på mest i denna text,då det framgår tydligt att han är psykiskt sjuk.
Han bygger upp ett fantasiland,för att orka med vardagen utan sin dotter. Men istället för att ge upp sin fantasi när dottern kommer tillbaka,bygger han istället på den ytterligare och går runt i sin kejsar-utstyrsel mer & mer.
detta gör Klara Gulla mycket besvärad och får henne att istället för att ta med sin älskade pappa be mamman,att följa med till storstaden.
Kattrinna i sin tur mår mycket dåligt av att lämna Jan,sin man,i ovisshet och endast bland bekanta utan några som helst blodsband.
Men när Kattrinna står på ångbåten,mot Malmö och bestämmer sig för att vända hem,är det försent.


Denna text tilltalade inte mig särskilt mycket,jag blev mest irriterad på Klaras agerande.
Att hon försökte manipulera sin mamma till att lämna Jan störde mig väldigt,trots att föräldrarna var fattiga betyder det inte att man ger upp vad som helst bara för att leva ett rikt liv.


Situationerna som uppstår i texten är ganska svåra att relatera till,då de lever i en helt annan tid och mycket fattigt.
Men jag kan dock se Klara framför mig, eftersom dagens barn ofta liksom Klara blir bortskämda.

Texten handlar om en mor och en dotter,i Norrköpings-trakten.
De är mycket fattiga, och när modern under vintern får något fast arbete,är de inte långt ifrån svälten.
En dag får de ett avi. Det tänder hopp,då de tror att styvfadern skickat pengar.
Nästa morgon skyndar flickan till posten, bara för att upptäcka att brevet inte innehåller ett öre. På väg ut från posten stöter flickan ihop med en patron,som erbjuder henne skjuts hem och ger henne 50 öre.
Det räcker både till margarin och bröd,och en strut karameller.

Språket-
Språket är mycket gammaldags,och vissa ord är mycket svåra att förstå.
Ord som boomerang stavas i texten bumerang, och ord som kontemplation och hävert används också.
Detta är synd då det begränsar novellens "läsarkrets" mycket.

Handling -
Denna handling tycker jag är ganska fattig för en novell,känns som det borde hända mer i en såpass kort berättelse.
Om detta vore ett utdrag ur en bok,hade det varit ok, eftersom man i en bok har betydligt mer utrymme att reflektera över detaljer. Trots detta tycker jag att denna text var bättre än Moas "Döden".
Döden hade visserligen väldigt tragisk handling,men på något sätt tilltalade Brevet mig mer.

Huvudpersonernas agerande -
Flickan i novell är väldigt hjälplös,hon kan inte skaffa jobb,och att tigga är på tok för förnedrande för både mamman och flickan.
Mamman gör precis allt hon kan,för att hålla ihop det lilla de har,trots att det märks tydligt att hon skäms för den växande mjölk-krediten,som hon försöker betala av så gott hon kan,utan ett jobb.

Jag tyckte denna text var okej,inget som väckte något super-intresse direkt,men inte uttråkande.
Av de två Moa Martinsson texter,skulle jag äga att denna var betydligt bättre,då den inte var i närheten så rörig som "Döden".
Denna är skriven med en röd tråd, som en sammanhängande berättelse,vilket gör det till avsevärt mycket trevligare läsning.