När kejsarinnan ska resa - Selma Lagerlöf - Emma Lundberg

Kattrinna och Jan är ett fattigt torpar-par,som en dag får en dotter.
Då det är deras första och enda barn blir de väldigt fästa vid dottern,särskilt Jan som blir snudd på besatt och skapar en mycket djup ealtion med dottern,som de givit namnet Klara Gulla.
När Klara Gulla vuxit upp lämnar hon föräldrahemmet och fattigdomen bakom sig och flyttar till en Malmö.
När Klara Gulla inte kommer hem,blir Jan sjuk av längtan,och fantiserar ihop att han är en kejsare,som bara väntar på att kejsarinnan (Klara Gulla) ska komma hem.
Efter femton år kommer dottern hem,men då hon ser hur pappans "längtan" utvecklats,och att han bär kejsarkläder och spiror så står hn inte ut med honom,och bestämmer sig för att ta med modern till staden.

Språket -
I denna text används mycket Äldre ord,som idag inte används särskilt flitigt (om de ens används).
Men i boken finns en ordlista på varje sida,vilket gör att man ändå förstår boken utan svårigheter.
De ord meningen är byggd på är dock aldrig svårförstådda,vilket gör texten till relativt lätt läsning.

Huvudpersonernas agerande -
Jan agerande är det jag reagerar på mest i denna text,då det framgår tydligt att han är psykiskt sjuk.
Han bygger upp ett fantasiland,för att orka med vardagen utan sin dotter. Men istället för att ge upp sin fantasi när dottern kommer tillbaka,bygger han istället på den ytterligare och går runt i sin kejsar-utstyrsel mer & mer.
detta gör Klara Gulla mycket besvärad och får henne att istället för att ta med sin älskade pappa be mamman,att följa med till storstaden.
Kattrinna i sin tur mår mycket dåligt av att lämna Jan,sin man,i ovisshet och endast bland bekanta utan några som helst blodsband.
Men när Kattrinna står på ångbåten,mot Malmö och bestämmer sig för att vända hem,är det försent.


Denna text tilltalade inte mig särskilt mycket,jag blev mest irriterad på Klaras agerande.
Att hon försökte manipulera sin mamma till att lämna Jan störde mig väldigt,trots att föräldrarna var fattiga betyder det inte att man ger upp vad som helst bara för att leva ett rikt liv.


Situationerna som uppstår i texten är ganska svåra att relatera till,då de lever i en helt annan tid och mycket fattigt.
Men jag kan dock se Klara framför mig, eftersom dagens barn ofta liksom Klara blir bortskämda.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0